Startitisen kom över mig igår. Jag har haft ett nystan Noro Kureyon Sock liggandes i form av en halvfärdig sjal en längre tid. Både garnet och jag har varit överens om att det (garnet alltså) kunde, och borde, användas på bättre sätt. Och igår kom jag på det - en cowl i ett mönster taget från en favorithalsduk omgjort för att stickas runt på rundstickor. Eftersom jag bara har ett nystan så räcker det inte till en flera-varv-runt-halsen snodd utan det får bli en lång smal så-långt-garnet-räcker tub.
Jag är dock inte så imponerad av garnet. Jag hade ett tillgodokvitto på Bon Marché (ett varuhus i Paris) för några år sedan och kostade då på mig detta Noro-nystan. Men för de rätt många pengarna får man ett alldeles för ojämnt spunnet garn med flera knutar på. Bättre borde de kunna för den prislappen.
Ett nytt projekt var väl kanske inte vad jag behövde just nu, och inte behöver jag väl någon mer sjal eller halsvärmare heller. Men vad gör man när ett nystan ropar?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar