mardi 21 octobre 2014

Aggressiv fauna


De senaste veckorna har jag knappt kunnat vistats ute i trädgården utan att ha blivit biten/stucken av insekter. Lömska är dom också: de vare sig hörs eller syns. Och extra aggressiva är dom. Jag vet inte om det beror på vårt ovanligt varma väder. Vi har haft runt 25 grader varje dag i oktober och det är ju inte normalt. Kanske insekterna är extra retliga för att de i vanliga fall borde gått i idé eller vad de nu gör så här års, eller om de har gått och gjort en ny generation som är extra aggressiv och giftig. Nån sorts mutanter?
För några veckor sedan var jag tydligen och störde dom när jag inne bland floran och skulle fixa något med ett staket. Då fick jag flera bett på underbenen som blev stora röda infekterade blaffor som kliade och gjorde ont. Sen dess gör jag inget i trädgården utan att ha långbyxor på och byxbenen istoppade i stumpskaften.
I förra veckan planterade jag nyinköpta blommor i blomlådorna och kände hur det stack till i pannan. Morgonen efter hade jag en stor röd bula i pannan, 4 x 5 cm, som som tur var inte kliade, men vackert var det inte. Dagen efter hade bulan gått ner något men då var näsroten och ögonlocken svullna och jag såg inte klok ut.
Igår eftermiddags stack det till på handleden. Utan att jag hade stört någon! Jag hade bara vattnat trädgården. Och nu imorse såg min handled ut som på fotot ovan. Det både kliar och gör så in i helvete väldans ont! Jag tycker synd om mej själv....

jeudi 16 octobre 2014

Kuddarnas nya kläder

Vi hade två gamla soffkuddar från en bäddsoffa som inte längre finns bland oss. Kuddarna hade definitivt sett bättre dagar.


Tyget var tunnt och innehållet tittade fram. Ja, på den ena vällde det till och med ut, så trasig var den. Så jag sydde en ny innekudde, dvs en "påse" i ett svart bomullstyg som jag hade en stor bit av. Sen plockade jag ur innehållet från den trasiga kudden, plockade isär det för att fluffa till det, för det hade blivit rätt tillplattat under åren,


och fyllde min nya kuddpåse.


När det var gjort sydde jag ihop den, och sen sydde jag ett överdrag i ett lite kraftigare tyg, inköpt just för detta ändamålet.


Det blev ett kuddvar i enklast tänkbara utförande, i samma princip som ett vanligt modernt örngott, med tyget i omlott på ena sidan. Inga knappar eller dragkedja. Enkelt och snabbt att göra, och inte en enda svordom hördes från min arbetsplats.


Tadaaah! Nygamla kuddar pryder nu soffan.