vendredi 30 novembre 2012

Min pläd


Det går framåt med min pläd.
Fast jag får nog prioritera Moders kofta om den skall bli klar eftersom den skall skickas med posten till Sverige och helst komma fram i tid till jul.

jeudi 29 novembre 2012

Skit också!

Det finns väl ingen som har besökt Frankrike som inte har förstått (ibland den kladdiga vägen) att man inte kan gå och titta i skyltfönster eller beundra arkitekturen hur som helst, utan att riskera att trampa i en hundlort. Tyvärr är fransmännen inte mycket för att plocka upp efter sina fyrfota vänner.

Numera finns det bajspåsar att tillgå, gratis, från distributörer som finns lite varstans.

(Bild lånad från nätet)                         
Lite för ofta är dock dessa tomma, men tanken är ju god från kommunernas sida.

Själva plockar vi alltid upp efter vår hund, och jag har minst en plastpåse knuten runt kopplet och en i fickan.
Sen får man tyvärr gå flera hundra meter med sin bajspåse i näven eftersom det sällan finns någon papperskorg i närheten. Men det är en annan historia.


(också lånad från nätet)
För flera år sedan fanns den här bilden på många trottoarer, med en pil som pekar ner mot rännstenen. Meningen var alltså att hundarna skulle uträtta sina behov där, istället för på trottoaren. Detta ignorerades givetvis av de flesta franska hundpromenerare.

Och varför inte? De vänder sig helt uppenbarligen enbart till albino-taxar. Det begriper ju varenda fransman. Och hur många albino-taxar finns det?! Egentligen?

mardi 27 novembre 2012

Min julgran

Nu är äntligen min julgran färdig. Själva broderandet var jag klar med redan förra julen, men sen var det ju det där med monteringen. Den där tre meter höga förbenade tröskeln som dyker upp i slutet av de flesta projekt.
Men nu tog jag tag i det hela, och med hjälp av lite julmusik för att komma i stämning så blev det klart. Kanske inte på ett kick, men nästan.
Väven hade jag redan hemma, liksom broderigarn i några olika gröna nyanser. På baksidan la jag ett bomullstyg för att få lite stadga (och för att dölja den inte alltför vackra baksidessömnaden).
Det var ett evinnerligt räknande och mätande för att få ihop bokstäverna så att det blev jämt i kanterna och ett flertal gånger fick jag kasta om ordningen i de olika God Jul:arna på följande språk: svenska, spanska, engelska, katalanska och franska.

Som stjärnan i toppen sydde jag dit en guldig knapp med Halmstad-vapnet på.

Och grupper av små röda rocaillepärlor fick bli julgranskulor.

En drivvedspinne fick bli hänge tillsammans med vanligt snöre.

dimanche 25 novembre 2012

144 rutor senare


Nu återstår "bara" att virka ihop alla rutorna med svart Fabel för att få ihop min pläd. Men - Hör&Häpna - den känns fortfarande rolig att göra!
Jag la ut alla rutorna på sängen för att få en bra ordning på dom färgmässigt, random är liksom inte riktigt min grej.
Först virkar jag ihop dom på bredden, för att sen virka ihop de olika remsorna på höjden.
Det blir nog bra det här!

jeudi 22 novembre 2012

Ditt & Dattes


Dattes är franska för dadlar. Och det är vad som har börjat växa på en av våra palmer. Inte för att det är en dadelpalm, men det vet tydligen inte den här palmen. Förra året hände samma sak, men då blev det inget av dom, dom bara liksom vissnade. Och det är väl vad som kommer att hända i år också eftersom det, som sagt, inte är en dadelpalm.

mardi 20 novembre 2012

Å så var det dax igen


Varje år så här års ringer de på dörren. Brevbåraren, brandkåren och och sopgubbarna. Alla vill de sälja sina kalendrar för det kommande året. I teorin är det frivilligt att köpa, men i praktiken är man mer eller mindre tvungen. Man vill ju få sin post utburen, sina sopor hämtade och man vill ju stå på god fot med brandkåren omutifallatt. Men man får betala vad man vill, och det där är ju lite lurigt. Man vill ju inte uppfattas som snål men inte heller vill man ge sken av att man har gott om pengar.
Först ut i år var brevbäraren. Passade det inte idag så kunde hon komma tillbaka en annan dag, sa hon. Underförstått, hade jag inga kontanter idag så gick det bra vid ett senare tillfälle. Posten brukar alltid ha en hel del olika motiv på kalendern att välja på och i år valde jag blommor, mest för att det skulle gå snabbt. Brandkåren brukar skicka ut de yngsta och sötaste brandmännen för att knacka dörr.

På franska heter detta les étrennes och enligt mitt lexikon betyder det nyårsgåvor. En liten pengagåva för tjänster utförda under året som gått och för ett bra förhållande under det kommande året.

lundi 19 novembre 2012

Höstblommor

Jag förstår mig inte riktigt på min hibiskus. Denna gula (jo, faktiskt gula!), dubbla hibiskus som överlevde förra vinterna tog enormt lång tid på sig innan den började blomma igen i somras. Den fick en mängd knoppar men de flesta föll av innan de hann slå ut, och det blev bara ett fåtal som jag fick att blomma. Men NU! Nu blommar den! Med ORANGA blommor!

Fast jag klagar inte, den är jättefin. Och det är ju alltid roligt med blommor, helst nu i november. Kanske den tyckte att det var för varmt i somras? Kanske den trivs bättre med kyligare och fuktigare väder?

jeudi 15 novembre 2012

En eftermiddag vid havet

Igår var vi i Argelès-sur-Mer och Lili och jag passade på att ta en promenad och titta på havet. Det var väl mest jag som tittade,

Lili gick mest hela tiden med nosen i marken. Där var tydligen fullt med spännande dofter.


Vi gick en bit på promenaden längst stranden.

Denna delen av Medelhavet var lika grå som det mesta annat i november månad.

Jag försökte ta flera foton på Lili men hon var inte riktigt med på noterna, de allra flesta blev ungefär som denna.

Fast ibland gick det, framför allt om hon var upptagen med annat.

mercredi 14 novembre 2012

Jag virkar också


Mellan Offe-ränderna varvar jag med lite virkning. Hittintills har jag gjort 82 rutor till min Delight-pläd. Rutorna är jättelätta och roliga att göra, så det går snabbt. Det kanske t.o.m blir en färdig pläd så småningom!? Hopp finns.

lundi 12 novembre 2012

Olika referensramar

Häromdagen när jag skrev om franska fönster kom jag att tänka på dom vi hade i vår första lägenhet i en närförort till Paris. Ytterväggarna bestod nästintill enbart av fönster. Där var tre fönsterdörrar från golvet nästan ända upp till taket med en liten bit vägg på var sida, och i vardagsrummet där vi hade två såna fönster, en liten smal väggsnutt emellan. Det var originalfönstrena från när huset byggdes på 70-talet. Fönsterramarna var av metall och det var, givetvis, enkelglas. Under alla år vi bodde där förfärandes jag över all värme som försvann ut genom dom glasen på vintern. För det var ju så jag, som svensk, upplevde det. Fönster skulle ju vara minst dubbelglasade för att isolera mot kylan.
Efter flera år skulle ägarna sälja lägenheten och en mäklare kom för att värdera den. Maken kunde inte komma loss från sitt jobb, så jag fick ensam ta emot henne. Hon beundrade de stora fönstrena som öppnade ut mot vår lilla trädgårdsplätt och gav mycket ljus. Jag höll ju med att det där var ju bra, men det var ju bara enkelglas! Och för mig var det ju så uppenbart vad som var fel med det så någon närmare förklaring behövdes inte. Jovisst, tyckte hon, men ut mot trädgården gjorde det ju ingenting, däremot på andra sidan som vette mot gatan var det ju inte så bra för allt ljud som englasade fönster släpper in. !!? Jo, det var hennes argument mot enkelglas.
När Maken kom hem på kvällen berättade jag historien om fönstrena och skrattade lite åt de dumma fransmännen som liksom inte har koll på väsentligheter. Ja, sa Maken, så kan man ju också se på det, och berättade om när han renoverade sitt och exets hus satte de in dubbelglas i vardagsrummet som vette mot söder för att skydda mot solen och all värmen som annars skulle komma in.
Och där fick jag. Alla har vi olika referensramar beroende på var och hur vi bor och har vuxit upp. I vissa klimat skyddar man sig mot kylan och vill behålla värmen, andra vill stänga ute ljudet (t.ex Paris-bor), ytterligare andra vill ha sitt hem svalt under de varma månaderna. Och alla har vi ju rätt.

dimanche 11 novembre 2012

Rand på rand


Moders Offe avancerar fint. Rand läggs på rand, och nu har jag gjort ena framstycket och ungefär halva bakstycket. Jag lade upp 120 m och stickar med stickor 3 mm. Den är tänkt att bli lite längre än den korta versionen.
Egentligen borde det vara en rätt tråkig stickning, bara slätstickning varv efter varv utan intagning eller ökning, bara kortare varv under armarna vid två tillfällen. Men det är konstigt så mycket roligare det blir med ränder.
Är fortfarande nöjd med färgerna, och kombon, men är, också fortfarande, lite tveksam om Modern tycker om dom. Fast å andra sidan behöver hon lite mera färg i sin garderob.

vendredi 9 novembre 2012

Ny top!


Jag hade ju alldeles glömt bort att jag hade stickat färdigt min top Drops128-11 . Nu är den iallafall blockad och snart färdig att bäras. Egentligen behövde den väl inte blockas, men eftersom den är stickad i återanvänt ullgarn så tycktes det mig som om det var bäst så.
Den är stickad i Rowan Pure Wool DK med stickor 3,5 och 3,75 mm.

mercredi 7 novembre 2012

Franska fönster

Häromdagen tog jag äntligen tag i fönsterputsningen. Egentligen tar det ju inte så lång tid och fint blir det, men ont i ryggen och armen får jag ju. Fast det går ju över innan fönsterna börjar bli smutsiga igen...
Så gott som alla franska fönster öppnas inåt, därför att på utsidan sitter ju fönsterluckorna eller -jalusierna. Detta underlättar putsningen. Det är ju onekligen lite lättare att stå kvar inne i rummet än att hänga halvvägs ut en läskig vinkel. Tyvärr innebär det att man inte kan ha en fönsterbräda, och det är något jag verkligen saknar! En fönsterbräda med krukväxter och kanske en lampa. Och nu snart en adventsstake.
Hälften av mina fönster är dock skjutfönster, däribland den i vårt sovrum. När vi (inom kanske en inte helt överskådlig framtid) målar om där har jag planer på att övertyga Maken om det nödvändiga i att sätta upp en fönsterbräda av något slag.

Gärna en i den lokala marmorn Marbre de Conflent, man skall ju stödja närindustrin. (bild lånad från nätet)

lundi 5 novembre 2012

Offe # 2

En del av garnet jag fick i födelsedagspresent skall bli en kofta till Modern. Jag tyckte hon behövde en kofta som var varm utan att vara för varm eller tjock. En Offe var precis vad hon behövde, tänkte jag, för hon går ju omkring och är Offe-lös, och så kan man ju inte ha det.

Det är ju svårt det här med att beställa garn på internet, men om det är det enda som står en till buds, vad gör man? Och att kombinera två färger tycker jag är om möjligt ännu svårare. Då gjorde jag som jag ofta gör när jag kollar färger på garn, jag kollade på Ravelry och på Drops Alpaca för att se vilka färger andra har använt. Jag kollade efter Moders favoritfärg ljusgrönt (lime i det här fallet) och om det fanns någon som hade kombinerat det med någon annan fin färg. Där hittade jag en kofta i petrol (7240) som jag nog aldrig skulle ha tänkt på själv, men den såg så fin ut tillsammans med den ljusgröna så jag chansade och beställde hem dom båda.
Petrol är en otroligt fin färg visade det sig, och den kan jag definitivt tänka mig att sticka något av till mig själv. Nu får jag bara hoppas att Modern blir nöjd med sina ränder.

samedi 3 novembre 2012

Tänka sig!

Paketutdelningen fungerar även på lördagar! Jag som trodde att posten bara körde ut paket under vardagarna... Så dröm om min förvåning och glädje när det ringde på hos oss och utanför grinden stod en (rätt sur) gubbe i franska postens mundering och bad mig signera ett papper och så fick jag min kartong. En kartong full med Garn! Kan inte bli mycket bättre än så.

Där var Alpaca-garn som skall bli till en kofta till Modern i julklapp,

och en hel massa Karisma som skall bli till en tröja till mig,

ett mjukt nystan Kid-Silk som skall bli en cowl till Dottern (fast hon är lite kinkig med vad hon bär för kläder så det återstår att se),

Och en massa Delight och Fabel så jag kan göra färdigt min pläd.

Den närmaste stick- och virktiden är räddad!

vendredi 2 novembre 2012

Årligt event


Som event betraktat är det väl inte så stort, men årlig är den ju - min födelsedag.
Det är inte så mycket att fira men en god middag är ju alltid gott. Och eftersom det är min dag så fick jag bestämma vad vi skulle äta. Med en hundvalp i huset kan vi inte gå ut på restaurang hela familjen tillsammans men då tyckte jag att det passade bra att beställa en Plateau de Fruits de Mer (ordagrant en Havsfruktsbricka), dvs ostron, snäckor och skaldjur på en bädd av tång och krossad is. Bara att ringa och beställa exakt vad man vill ha och när man vill ha det, och sen åka och hämta.

jeudi 1 novembre 2012

Alla Helgons Dag


Idag är det helgdag här i Frankrike, Toussaint, dvs Alla Helgons Dag. Det infaller alltid den 1 november. Och det är den dagen man går till kyrkogården och sätter en blomma på de anhörigas gravar. Krysantemum i antingen vitt, rost eller gult. Eller ljung, men oftast krysantemum. Nu har vi inga gravar att smycka här i trakten, men jag drog med Maken till den äldre kyrkogården här i Toulouges bara för att titta.
Franska kyrkogårdar är annorlunda mot svenska, inga träd, ingen grönska. Bara sten och betong.
Just på den här kyrkogården, som egentligen inte är riktigt representativ för en fransk kyrkogård, var det mest små mausoleum, där hela familjer ligger begravda.
 
 


Ofta finns det foton på de avlidna:

Man har ofta porslinsblommor som utsmyckning:
oftast mer eller mindre dammiga:


Här har någon var vänlig och satt upp dörren så att de begravda kan komma ut och spöka: