fredag 26 december 2014

Det går framåt

Efter en början då det var mer ett steg fram och tre bak, så flyter det på rätt bra nu med min kofta. Den är tänkt att bli höftlång så jag har en bit kvar. Till slut bestämde jag mej för att öka på var sida av flätorna under ärmarna (Jo, det blev flätor där också. Lite för att bryta av det monotona.) och två på bakstycket och en mitt på varje framstycke. Jag tror att det kanske hade varit fint om jag hade börjat att öka på framstyckena lite högre upp, ungefär där jag är som störst över bysten, men jag följde Dödergöks expert-råd för hon vet ju vad hon pratar om och det gör inte jag riktigt. Och förresten tyade jag inte att repa upp igen.
Tyvärr viker sej framkanterna med flätorna inåt. Jag hoppas verkligen att det rätar till sej vid blockningen!
God Fortsättning till er alla!

lördag 20 december 2014

Saffranskatter


I normala fall brukar jag baka lussekatter, men eftersom jag inte fick ändan ur vagnen till Lucia utan gjorde dom igår så får jag väl döpa om dom till saffranskatter istället.
Det var flera år sedan jag bakade lussekatter senast. Främst beror det på att vår inte alltför stora frys så gott som alltid är proppfull, dels på att jäst inte är helt enkelt att få tag på här i dessa trakter. Har man tur kan bageriet ha, men då får man ha tur. Annars hittar man bara de små kuberna (på 42?!? gram) på större varuhus i tårtkyldisken.
Nu är frysen än en gång mer än välfylld och det fanns ingen chans att få in en enda saffransbulle så vi får trycka i oss alla bullarna själva de närmaste dagarna. Men det skall väl gå det med. Vårt julbord är inte så tungt eller fett utan består av ostron, räkor och lax. Och då kan man ju unna sig att "bottna" med svenska bakverk dagarna innan.

fredag 19 december 2014

Bara resten kvar...

Äntligen är då oket klart och jag har delat av och påbörjat intagningarna under ärmarna. Nu skall jag bara fundera ut hur, var och hur ofta jag skall göra uttagningarna för att få till den Alinjeformad kofta som jag hade tänkt mej. I sidorna givetvis, men eventuellt också i ryggen. Och kanske också mitt på framstyckena? Fast det kanske blir för mycket? Men jag har några varv till på mej att tänka över saken. Jag är iallafall otroligt nöjd över att jag har lyckats komma så här långt efter mycket gråt och tandagnisslan i början.

lördag 13 december 2014

Oket inte OK


Efter mycket dividerande med mej själv och velande hit och dit och kudd-konsultering (aka sova på saken) kom jag fram till att jag måste nog repa upp min kofta. Den blev för stor. Framför allt framstyckena men också ärmarna. Och eftersom jag verkligen vill använda den här koftan och inte bara sticka mej en hyllvärmare, så fick jag väl inse att om jag inte var nöjd nu så skulle det inte vara stor chans att jag skulle bli det när den väl var färdig. Så det är bara till att börja om igen och hoppas att jag har räknat rätt den här gången. Dödergöks alla eminenta instruktioner och tips finns ju kvar även om jag har kommit på efterkälken. Fast lite trist är det ju.

söndag 7 december 2014

Det är redan jul i vårt hus


Man skall ta seden dit man kommer, sägs det. Och det tycker jag är viktigt för att integrera sig i det samhälle man lever i. Utan att för den skull förlora sina rötter. Dom är viktiga att bevara.
En fransk sedvänja jag har anammat är det här med att klä julgranen långt innan jul. Och det är vad jag har gjort nu i helgen. Mest är det för att det är viktigt för Dottern. Även om hon inte kommer hem förrän den 17de (tentorna börjar i morgon). Men jag har lite annat att göra i veckan som kommer. Måla om badrum och göra julkort och annat sånt behövligt.

Egentligen förstår jag inte vitsen med att ta in granen så väldigt långt innan jul som många gör här i Frankrike. Den blir ju nästan avbarrad innan julafton eftersom man inte har en "riktig" julgransfot som man häller vatten i, som en vas. Här har man oftast en halv stubbe som det är förborrat ett hål lagom stort så att man kan trycka ner granstammen i. Det finns också snygga metallgranfötter som ser ut ungefär som svenska granfötter fast de är bara en tub som man sticker ner stammen i, utan vatten. Granen står alltså inomhus utan vatten i flera veckor, och det vet man ju vad som händer då. Jo, barren hamnar i en liten hög under de alltmer tomma grenarna.
Ett annat alternativ är att köpa granen på fot, dvs med rötter i en plastkruka. Det hade tydligen de förra ägarna till vårt hus gjort något år och sen planterat ut den i trädgården när festligheterna var över. Så där står den, lite exotiskt och ståtlig och grann bland citronträd och palmer.

Jag hörde på radion häromdagen att numera kan man också hyra sin julgran. Man hyr den över julen och sen lämnar man tillbaka den. Allt för en ganska väl tilltagen summa pengar, men det är ju onekligen ett bra ekologiskt alternativ.

Själva kör vi med samma plastgran sedan flera år tillbaka. Plasten är kanske inte så bra för miljön och inte luktar den granris heller och lite av julstämningen går vi väl miste om, men det är ingen som behöver hugga ner någon gran för oss varje år i alla fall.

fredag 5 december 2014

Äntligen på gång?

Efter flera misslyckade startförsök så tror jag nog att jag är på rätt väg. Det var inte helt lätt det där med att fördela maskorna på fram- resp. bakstycke samt ärmar. Och sen krullade sig kanten nåt hiskeligt. Det var ju väntat eftersom jag började direkt på slätstickat. Vid nåt senare försök gjorde jag några varv rätstickat men det skulle inte bli bra med den I-cord kant som jag tänkt mig att ha runt om hela koftan. Och med en krullig kant är det inte lätt heller att se om det blir bra. Särskilt inte så här i början. Lite eländigt har det varit och liiiite less på det hela var jag igårkväll. Men nu har jag tagit nya tag och nu får det bli som det blir.
Jag gjorde några korta varv från början på framstyckena, och jag använde Twin Stitch-metoden som kan ses här och här.


Och igår kom garnet som jag tänkte använda till kanterna! Holst Supersoft i färgen Ember. I verkligheten är den mer rost än vad som som framgår av fotot. Helt underbar färg! Egentligen är dom nystanena (heter det så i bestämd form pluralis??) en del av Maken julklapp till mig och nu när jag har visat dom här skall jag stoppa tillbaka dom i paketet. Och glömma bort dom tills på julafton. Haha.

onsdag 26 november 2014

Koft-KALen del 2


Denna veckan är det som väntat en provlapp som skulle stickas. Så nu har jag gjort mitt livs första riktiga provlapp! Jag brukar numera visserligen alltid göra en, men en "fusk", dvs jag stickar det ungefärliga antalet maskor som jag borde få på tio centimeter plus några till och sen stickar jag bara en liten bit, kanske max fem cm, sen mäter jag och sen repar jag upp. Eftersom det viktigaste är antalet maskor på bredden och inte så mycket på höjden. Vilket kanske oftast är sant men inte alltid. Men mest är det för att jag är snål med mitt garn och är rädd att det inte skall räcka om jag "offrar" lite till att göra en ordentlig provlapp.
Men nu har jag gjort en, och jag fick 19,5 m x 28 varv med stickor 4 mm. Jag provade också lite olika kantmaskor för att se vilka som blir snyggast och lättast att plocka upp efteråt.
Nu skulle jag ju givetvis ha inkluderat min fuskfläta i lappen men så blev det inte. Jag fick göra en liten fusklapp istället (som inte ville vara med på bild) och då kunde jag konstatera att flätas 4 m mäter mindre än 4 slätstickade maskor. Att tas i beaktande. Och sen visade det sig också att mitt tänk vad gällde vilket flätvarv jag skulle börja på inte stämde alls. Så egentligen är det inte alls överskattat och överflödigt det här med en riktig provlapp.  

torsdag 20 november 2014

Färdigtänkt till koft-kalen

Jag tänker satsa på en enkel kofta i en lätt A-linjeform. Rund och "lagom" vid hals där nacken är högre än på framstyckena. Raglanärm. Och som dekoration tänkte jag mig falska flätor à la Stickfrossas Julvärmare. Och bara några få knappar överst där hålen i flätorna eventuellt får bli knapphål. Nederkanter och halsringningen har jag inte riktigt bestämt ännu, tänkte att det nog ger sig under resans gång.


Garnet är Drops Lima i en petrolblå nyans (som tydligen är helt omöjlig att göra rättvisa med ett foto), och stickor 4 mm.

tisdag 18 november 2014

Hjälp mej att hjälpa Tomten!

Det börjar dra ihop sig till jul, och nu funderar jag på om inte Tomten skall få ge mej en prenumeration på en sticktidning. Eller några intressanta lösnummer. MEN. Nu är fråga vilka sticktidningar som är något att ha? Svenska, engelska eller amerikanska går alldeles utmärkt. Är det någon där ute som har någon åsikt? Är det någon som kan hjälpa mej? Det börjar snart bli dax att skriva önskelistan och skicka till Nordpolen...

måndag 17 november 2014

Med ett visst Mått av tålamod


Ibland är det kul med måndagar, i synnerhet när dom innebär att stickameras koft-kal börjar! Jag hade visserligen inte förväntat mig att få börja sätta stickorna i garnet med det samma. Och mycket riktigt - vissa förberedelse måste till för att det skall bli bra. Nu skall här mätas. Och funderas på modell. Garn och stickor är redan framplockade. Jag hade 15 nystan av Drops Lima i en petrolblå nyans inköpt förra året, och det passar alldeles utmärkt till denna min första KAL.

lördag 15 november 2014

Voltaire


Nu har den kommit fram till mottagaren så nu kan jag blogga om den: Voltaire halsduken.


Koksgrå Regina från Adriafil (125 m/50 g), ett mysigt merinogarn som inte var så "runt" som andra merinogarner jag har stiftat bekantskap med. Fyra nystan räckte till exakt två meter halsduk på 50 maskor och stickor 4,5 mm.

Bägge sidorna är inte likadana men båda är intressanta och ingen av dom framstår som mer rätsida än den andra.
Intressant stickning alla två meterna utan att det blir tråkigt och mönstret är lätt att memorera.

fredag 14 november 2014

Dagens lunch

Idag stod det Fish & Chips på lunchmenyn hemma hos oss. En av våra favotirätter. Panerand kabeljo och pommes frites. Med balsamvinäger till för Maken medan jag gjorde mej en variant av remouladsås, dvs lätt-crème fraîche med fransk senap, tyvärr utan finhackad saltgurka, som jag inte har.
Så mycket grönt blev det inte heller till men jag lovar att äta fem oliver till apéritifen i kväll (det är ju fredag!)

onsdag 12 november 2014

Min andra hobby


På onsdags eftermiddagarna brukar Maken och jag ägna oss åt vår gemensamma hobby skytte. Vi började för två år sedan med vår luftpistol men det senaste året har vi bara skjutit med revolver.

Den här Smith&Wesson .22 LR är skytteklubbens som man får låna om man köper ammunition av klubben. Vi håller på att köpa en egen revolver .22 LR av ett annat märke men det är en lång process. Dels måste man vara medlem i en skytteklubb, dels måste man ha skjutit x antal gånger under x antal månader under innevarande kalenderår (det är ingen test på hur man skjuter, bara att man har skjutit) och sen skall man lämna in ifyllda blanketter, personbevis och diverse fotokopior för att man skall få sin vapenlicens. Men det är ju som det ska vara anser jag. Det finns alldeles tillräckligt med odeklarerade vapen därute.

 Idag gick det rätt bra faktiskt, 395 av 500. Inte för att någon av oss har lust att tävla. Bara mot oss själva. Man vill ju bli bättre och bättre liksom.

tisdag 11 november 2014

KoftKAL!

Jag har aldrig deltagit i en KAL tidigare men just Stickameras koftKAL tycker jag verkar intressant. Visserligen har jag stickat koftor uppifrån och ner tidigare, men att få lära sig hur man stickar efter sina egna mått kan ju aldrig vara fel. Jag är alltid ute efter att få lära mig något nytt och användbart.
Och för en gångs skull har jag ett passande garn liggande. Garn som ändå inte vet vad det vill bli.

måndag 10 november 2014

Självförsvar

 


Jag köpte nyligen två såna här små sprayburkar. Framför allt en till Dottern eftersom hon hade bett om en men så klickade jag hem en till mig också. Kan kanske kännas säkrare med en i handväskan. Eller kanske hellre i fickan, för innan man hittar, och får upp den ur väskröran, kan man ha blivit överfallen flera gånger om.
Nu hoppas jag bara att vi aldrig behöver använda dom.

fredag 7 november 2014

Med fara för liv och lem

Med dödsförakt kastade jag mej ut i blomsterrabatten häromdagen. Här skulle rensas döda löv och klippas ner vissnade växter inför vintern. Men erfarenheten har ju lärt mej att jag skall vara försiktigt när jag rör om i rabatterna. Det är inte alla som vill bli störda! Det har visserligen blivit tämligen kyligt här de senaste veckorna, men man vet ju inte. Kanske trädgårdens diverse invånare fortfarande är på hugget?


Det gäller att skydda sig. Sockar med byxbenen istoppade. Långärmad t-shirt med ärmarna istoppade i handskarna.



Nu äger jag ingen balaclava, annars hade jag eventuellt dragit en över huvudet, det är ju ändå ingen som ser mig i min trädgård för vi har en rätt hög mur omkring.

Jag tyade bara med att rensa i ena rabatten. När andan faller på får jag göra om samma sak i resten av trädgården. Helgarderad även då.

tisdag 4 november 2014

Misslyckat liv?

Frankrikes förre president har vid något tillfälle sagt att om man inte har fått/skaffat sig en Rolex innan man fyller femtio så har man misslyckats här i livet. Så enligt hans kreterier så har jag onekligen misslyckats med mitt liv. Fast å andra sidan är det rätt mycket som han har sagt som jag inte fäster något avseende vid.
Jag hade iallafall en Swatch innan jag fyllde tjugofem så då kanske jag bara har halv-misslyckats!?

måndag 3 november 2014

Ett Helt Halvt Sekel

Ja, så länge sedan var det som jag såg dagens ljus för första gången. Egentligen anser jag inte att det är så väldigt mycket att fira. Bara en födelsedag som alla andra.

Men en extra god lunch kan man ju unna sig. En halv langouste, gratinerade musslor, bläckfisksallad och vitt vin till det.


Maken satsade på ostron, räkor, marinerade ansjovis och musslor. Dottern tog samma som jag, förrutom musslorna.


Jag fick en annan sorts födelsedagshälsning också. En fjäril som satte sig precis utanför fönstret. Och som stannade kvar medan jag tog ett foto...

Och, ja jag vet, det bordes målas om. Och jag har ingen ursäkt för att inte ta tag i det heller. I somras var det för varmt, men nu är det visserligen fint väder men inte fullt så varmt längre, och färg och penslar har jag. Det är bara lusten som fattas.

tisdag 21 oktober 2014

Aggressiv fauna


De senaste veckorna har jag knappt kunnat vistats ute i trädgården utan att ha blivit biten/stucken av insekter. Lömska är dom också: de vare sig hörs eller syns. Och extra aggressiva är dom. Jag vet inte om det beror på vårt ovanligt varma väder. Vi har haft runt 25 grader varje dag i oktober och det är ju inte normalt. Kanske insekterna är extra retliga för att de i vanliga fall borde gått i idé eller vad de nu gör så här års, eller om de har gått och gjort en ny generation som är extra aggressiv och giftig. Nån sorts mutanter?
För några veckor sedan var jag tydligen och störde dom när jag inne bland floran och skulle fixa något med ett staket. Då fick jag flera bett på underbenen som blev stora röda infekterade blaffor som kliade och gjorde ont. Sen dess gör jag inget i trädgården utan att ha långbyxor på och byxbenen istoppade i stumpskaften.
I förra veckan planterade jag nyinköpta blommor i blomlådorna och kände hur det stack till i pannan. Morgonen efter hade jag en stor röd bula i pannan, 4 x 5 cm, som som tur var inte kliade, men vackert var det inte. Dagen efter hade bulan gått ner något men då var näsroten och ögonlocken svullna och jag såg inte klok ut.
Igår eftermiddags stack det till på handleden. Utan att jag hade stört någon! Jag hade bara vattnat trädgården. Och nu imorse såg min handled ut som på fotot ovan. Det både kliar och gör så in i helvete väldans ont! Jag tycker synd om mej själv....

torsdag 16 oktober 2014

Kuddarnas nya kläder

Vi hade två gamla soffkuddar från en bäddsoffa som inte längre finns bland oss. Kuddarna hade definitivt sett bättre dagar.


Tyget var tunnt och innehållet tittade fram. Ja, på den ena vällde det till och med ut, så trasig var den. Så jag sydde en ny innekudde, dvs en "påse" i ett svart bomullstyg som jag hade en stor bit av. Sen plockade jag ur innehållet från den trasiga kudden, plockade isär det för att fluffa till det, för det hade blivit rätt tillplattat under åren,


och fyllde min nya kuddpåse.


När det var gjort sydde jag ihop den, och sen sydde jag ett överdrag i ett lite kraftigare tyg, inköpt just för detta ändamålet.


Det blev ett kuddvar i enklast tänkbara utförande, i samma princip som ett vanligt modernt örngott, med tyget i omlott på ena sidan. Inga knappar eller dragkedja. Enkelt och snabbt att göra, och inte en enda svordom hördes från min arbetsplats.


Tadaaah! Nygamla kuddar pryder nu soffan.

tisdag 30 september 2014

En mini-semester

I slutet av förra veckan var jag och hälsade på Dottern i Toulouse där hon numera läser på jurist-linjen

på Toulouse universitet.

Toulouse är en enormt trevlig stad, och alla verkar vara vänliga. Man säger t.o.m. "Hej och tack!" till chauffören när man går av bussen! Jag, som är van vid parisarnas snorkiga och otevliga sätt efter 14 år i Paris-området, stod där med tappad haka första gången jag hörde det.

Givetvis var jag ville jag kolla garnutbudet när jag ändå var där. Tyvärr är franska garnaffärer ett sorgligt kapitel. De är inte många och de flesta har ett bedrövligt utbud om man inte vill sticka med (oftast pastellfärgat) akrylgarn. Men några nystan merino lyckade jag hitta iallafall.

Inte långt från universitet finns en fin och lummig park med en massa bänkar. Och en parkbänk i skuggan var precis vad våra trötta fötter behövde efter att ha gått, och gått i värmen (26-27 grader).

  I en del av parken finns en japansk trädgård med den oundvikliga röda bron. Den figurerar tydligen på flertalet bröllopsfoton för under den korta tid vi var i parken såg vi flera brudpar med kameraförsedda följen på väg dit.

Medan Dottern var på föreläsningar traskade jag runt själv. Givetvis besökte jag  La Basilique Saint Sernin.

Den började uppföras runt 1080-talet, men när den stod färdig framgick inte riktigt klart.


 
Jag passade också på att promenera längst en av de kanaler som finns inte långt från Dotterns lägenhet. Canal de Midi är en av dom,

och den här, Canal de Brienne är en annan. Längst båda går det stigar på bägge sidor och de är fulla av joggare vilken tid som helst på dagen.

Under våra irrfärder i den gamla stadsdelen hittade vi en trevlig restaurang lagom till lunchdax.

Bara ett par bord var upptagna när vi installerade oss, men när vi väl hade ätit färdigt var uteserveringen full. Sa jag att vi hade fint väder?

tisdag 9 september 2014

257 %-ig skattehöjning

Den senaste tiden har skattebeskeden ramlat ner i de franska hushållens brevlådor. I Frankrike betalar man in inkomstsskatten från föregående år under de sista månaderna på innevarande år (alltså: det man tjänade 2013 skall man betala skatt på under sista delen av 2014). Man får ut sin bruttolön och -pension och sen är det upp till var och en att antingen själv kontakta sin skattemyndighet för en månatlig automatisk inbetalning, eller så lägger man själv undan en summa varje månad i madrassen eller på banken. Eller så betalar man allt på ett bräde. Det är många fransmän som inte vill betala in sin skatt i förväg till staten med motiveringen att de då inte får någon ränta på pengarna, men att staten tjänar pengar på dom.

För vår del innebar årets skattebesked en maffig ökning. 257 %. Tvåhundrafemtiosju komma åtta procent för att vara exakt. Det är nämligen så att alla pensionerade f.d. stats- och kommunalanställda, som Maken, får ett tillägg varje månad för de barn de har, en viss summa per barn, oavsett åldern på barnen och om de fortfarande bodde hemma eller ej . Den summan har tidigare inte varit skattepliktig men det har den sittande socialistiska regeringen ändrat på. Den nya reformen trädde i kraft den 31 december förra året och var retroaktivt, dvs började gälla för de "barnbidrag" man fått under det precis avslutade året. Och för de, som Maken med sina fyra barn, som hade betalat in sin skatt varje månad allteftersom de tjänade pengarna, så var ju loppet redan kört så att säga. Man kunde ju inte betala in mer under 2013 eftersom året redan var slut.

Man kan ju bara gissa att det jäset lite i de stats- och kommunalanställda leden. Sen fyra år tillbaka har deras löner varit frusna (dvs inte ökats ens för att följa inflationen), pensionerna är också frusna. Och nu denna nya skatt.

Men regeringen verkar nöjda med sig själva när de har ordnat så att 3 miljoner av de minst bemedlade 14 miljoner franska hushåll slipper betala någon inkomstskatt överhuvudtaget. Som om det skulle räcka för att pacificera de franska skattebetalarna.



onsdag 3 september 2014

Äntligen något färdigstickat!

Min Chance of Showers blev visserligen färdigstickad i början av sommaren, men sen blev den liggandes. Det var ju det där med att Fästa Alla Trådar... Och förresten har det inte direkt varit något koftväder. Så min fina blå kofta i bourettesilke blev liggandes i en påse. Tills helt nyligen då jag tittade i almanackan och insåg att Hösten kan komma när som helst. Visserligen har vi helt underbart sommarväder fortfarande hos oss, men man vet ju inte.


Den här koftan stickas med förkortade varv, och är enkel och kul att sticka. Ärmarna blev lite i vidaste laget kanske, annars är jag nöjd.
Jag behöver nog blocka kanterna lite lätt, men jag upptäckte att Maken har lagt rabarber på min vattensprutflaska så jag måste inhandla en ny. (Han har en ättikslösning i flaskan mot bladlössen. Ibland luktar hela trädgården ättika, men effektivt är det!)

Nu har jag ytterligare en färdigstickad kofta i bomull som också väntar på att få alla trådarna fästa. Hoppas att det inte tar så lång tid med den. Men det är ju onekligen roligare att sticka än att fästa trådar och montera.

onsdag 27 augusti 2014

Navelsträngsuttänjning


är förmodligen inget ord man hittar i SAO, men det är ett nog så smärtsamt fenomen. Och det har alldeles nyligen drabbat oss. Dottern flyttade till Toulouse i helgen för att börja på universitetet.
Jag vet inte vem som lider mest, Dottern eller jag.
Vi körde dit med hennes pinaler i fredags för då var det dax att ta hennes lilla studentlägenhet på 19 kvm i besiktning. Man kan ju undra vad och hur vi tänkte när vi valde det datumet. En fredag mitt i fransk semestertid. Förmodligen tänkte vi inte alls. Vi var inte ensammma på vägarna om jag uttrycker mig så.

Men jag skall väl överleva detta också. Någon gång, förr eller senare, skulle hon ju ändå lämna boet. Sen är det ju vårt fel, som hon så noga har påpekat, att vi inte flyttade till en större stad med ett bättre universitet, så hon kunde fortsätta att bo hemma under studierna.
Jag som inte tycker det var så länge sedan vi lämnade henne i skolan, Ecole Maternelle, för första gången som treåring. Bara femton år sedan faktiskt. Och den tiden har ju bara flugit förbi.

tisdag 5 augusti 2014

Mumsig lunch


Och här stod jag i köket hela förmiddagen och lagade paëlla. Not. Vi brukar emellanåt unna oss färdiglagad katalansk paëlla, dvs varianten med musslor, chorizo, fläskkött, katalansk korv och gambas. Portionerna är mer än generösa, två räcker mer än väl till oss tre. Och bara att värma på spisen när vi kommer hem. Perfekt somrig latdagslunch. Som fungerar alldeles utmärkt även under resten av året också...

fredag 25 juli 2014

Apropå förbudsskyltar

I förra inlägget skrev jag att man kanske inte skulle vara så stelbent i sin tolkning av förbudsskyltar. Men det är kanske det man skall vara? Man kanske skall tolka de där skyltarna bokstavligt? Som vi gjorde när vi inte tyckte att förbudet mot ett svart kroppslöst hundhuvud inte gällde oss, utan att vi kunde gå just där utan problem med vår hund.



Just den här skylten skulle man ju kunna tolka som att en röd bil (utan vare sig förare eller ratt!) inte får köra om en svart bil. Då är det ju lugn för oss som har en blå bil, vi kan köra om vilken bil som helst, var som helst.

Eller också kanske man skall låta bli alltför personliga tolkningar av skyltar. Det kan bli rätt dyrt med alla böter man får punga ut med. För att inte tala om körkortslöst.

Vid närmare eftertanke är det nog i många fall bättre att fantasilöst följa skyltarnas förbud och påbud, och inte ägna sig åt någon personlig tolkning. Trafiksäkrare och billigare.

Fast jag fortsätter nog att gå med min kopplade hund lite där jag tycker. Lite civil olydnad är bara bra för moralen. Så länge ingen kommer till skada.

torsdag 24 juli 2014

Hundförbud

Häromdagen behövde dottern och jag ta oss från A till B till C och tillbaka till A igen. Vi tog Lili med oss på promenaden och lämnade fader/make/husse hemma.
Vid den minst tråkiga vägen mellan B och C fanns en så här skylt:

Nu har jag bott så länge i Frankrike att jag har anammat den franska inställningen till förbudsskyltar: Dom gäller inte mig. Eller, i det här fallet, den gäller inte vår hund.
Det säger ju sig självt, här är det ett förbud mot svarta hundar med spetiga öron. Och skall man vara petig så gäller det enbart svarta hundhuvuden utan ögon.


Vår Lili med sitt gräddkolafärgade huvud med rundade hängande öron (och med kropp) är ju inte alls berörd av ett sådant förbud.

Förresten var både förskolan och skolan som låg på var sin sida av gångstigen stängda för sommaren så inga barn behövde bli skrämda. Och jag avsåg att plocka upp eventuella efterlämnade högar med medhavd plastpåse.

Man kan ju inte vara alltför stelbent i sin tolkning av förbudsskyltar.

söndag 13 juli 2014

Det är sommar och blogglusten lyser med sin frånvaro. Det händer inte så mycket att skriva om.
Fast en tur till Toulouse var vi tvungna till häromdagen. Det var inskrivningdax till universitet. För-inskrivningen gjordes på nätet och då fick Dottern en tid vid vilken hon skulle infinna sig på plats. Väl där var allt rysligt väl organiserat. Först skulle vi in i en sal där alla medhavda papper verifierades och bockades av. Sen fick vi gå ut genom en annan dörr och in i salen bredvid där alla Dotterns uppgifter kollades en gång till och sen var det dax att betala (och det var där jag kom in, som mobilt betalkort) och så gick vi ut igen med ett grönt papper fullt med stämplar för att gå in i en tredje sal där foto togs och Dottern kom ut med sitt student-idkort. Och sen in i en fjärde och sista sal där hon fick svara på en massa statistiska frågor. Sen gick vi ut en annan väg än vi kom in och allt var klart på 30 minuter och sen körde vi de 20 milen hem igen.

Och så har vi varit hos veterinären  tre gånger under lika många dagar. Lili ville inte äta eller dricka eller gå ut och så hade hon en läbbig grej i ena mungipan. Två anti-inflammationssprutor senare och hon är som vanligt igen.

Makens barn och barnbarn är på semester i trakten och då är det ju tur att det är fint väder så man kan grilla och äta ute på papptallrikar eftersom vi inte har vare sig plats till alla inomhus eller tillräckligt många porslinstallrikar.

På handarbetsfronten händer inte så mycket nytt. Det känns lite som Ett Steg Framåt, Två Tillbaka-syndromet. Några Afrikanska Blommor har virkats till mitt evighetsprojekt African Flower-pläden. Den Randiga Sockan fick en ny sorts häl som visserligen blev bra, men det visade sig att sockan blev både för kort och för trång så det blev till att repa upp och göra om och då gick luften ur mig lite. Den oranga bomullskoftan bidde inte heller bra, så även den fick repas upp och nu har jag på börjat en ny modell, denna gången efter ett mönster.

Annars rullar dagarna på, mestadels med fint väder, en och annan regnskur. Stranden överlåter jag med varm hand till turisterna och håller mig i min egen pool där det är lugnt och skönt och jag slipper sand mellan tårna.

söndag 29 juni 2014

Mera ränder

Under det senaste besöket i mina hemtrakter lyckades jag undvika garnbutiker. Jag tyckte det var bäst så eftersom jag dels hade en budget modell mindre (och det vet vi ju att det kan ibland gå överstyr i sagda butiker), dels hade jag bokat flygbiljett med bara handbagage (för att inte frestas att handla för mycket, smart som jag är =) ).
Men under mina irrfärder i diverse butiker lyckades jag ända hitta ett nystan sockgarn som fick följa med hem.

Jag hittade det i en butikskedja (börjar på H och slutar på -tex) som säljer mest hemtextil men också lite garn och broderkit. 

När jag fick syn på det tänkte jag att det garnet skulle bli så fint tillsammans med ett off-white garn som jag hade hemma,

och så tänkte jag Randiga Sockar.

Nu funderar jag bara på vilken häl jag skall göra. Det finns ju så många olika hälar att sticka, så varför bara köra med samma gamla vanliga? Varför inte testa något nytt? Varför inte en fish-lips-kiss-heel ?