jeudi 31 mai 2012

Inte en maska

har jag stickat de senaste två dagarna. Men däremot är trädgården så gott som ogräsfri. Och diverse små sticklingar har blivit utplanterade. Nu börjar den arta sig, vår trädgård.
Och så har jag varit på prisutdelning. Dottern har, tillsammans med tre andra klasskompisar, vunnit andra pris i en tävling som anordnas varje år av föredetta franska motståndsmän och deporterade. Årets tema var motståndsrörelsen i koncentrationslägren. En av Makens allra bästa vänner är en av de få franska motståndsmän som fortfarande är i livet. Han har under en mycket lång tid åkt runt till skolor och berättat om hur det var att vara med i La Résistance. Det har blivit lite mindre under senare år pga hälsan och hans höga ålder (89), men han är med iallafall. Respekt.

mercredi 30 mai 2012

Ajaj!

Jag var hos gynekologen igår. Det gjorde ont. I plånboken också. 91 europeiska nödmynt kostade det mig. Det blir väl i runda svängar ca 900 svenska riksdaler det. Nu har vi ju tur som har en bra sjukförsäkring så den större delen av det där beloppen får jag tillbaka. Nångång. Sen skall jag tillbaka på återbesök om någon månad, efter att ha gjort en den vanliga mammografin, men det är bara ett vanligt kontrollbesök och borde bara kosta lite mer än hälften. Det är bara att konstatera att allt underhåll av både karosseri och underrede är visserligen nödvändiga men kostsamma.

mardi 29 mai 2012

Årets första


körsbär åt jag igår! Alltid lika underbart gott.

Att tvätta salladshuvudet



gör man tydligen inte hur som helst. Har jag fått lära mig sen jag flyttade ihop med Maken.
Allra först väljer man noga ut sin sallad på marknaden/i affären. Väl hemma fyller man sin diskho eller en balja, eller vad man nu har att tvätta salladen i, med kallt vatten och en slatt vinäger. Ta nu inte den dyra dressingsvinägern, utan en billigare variant. Vinägern dödar nämligen alla eventuella småkryp som kan ha kommit med sallad hem till dig.
Sen vänder man upp och ner på salladshuvudet och skär runt själva "kärnan", dvs den biten alla bladen växer ut ifrån, och så lägger man ner alla bladen i vinägervattnet. Se till att alla bladen är väl skjölda och rena från grus och annat mer eller mindre levande som man inte vill ha med. Bladen läggs sen i en salladsslunga eller, i brist på bättre, en ren handduk som man sen försöker krama ur så mycket vatten ifrån som möjligt.
Till serveringen skär man eller river sönder bladen i lagom stora munsbitar, eftersom man absolut inte får skära grönsalladen med kniv på tallriken. Den skall man försöka spetsa på gaffeln så gott man kan, ev vika ihop bladbitarna med hjälp av en bit bröd, och så skall allt på gaffeln in i munnen samtidigt. I fiiina sammanhang så är det där väldigt viktigt. Säger Maken som har fått en strikt fransk uppfostran.
Förövrigt så blandar man aldrig salladen vid bordet. Det görs utom synhåll för gästerna. Har du blandat sallad någon gång så vet du att det så gott som alltid hamnar ett eller flera salladsblad utanför, och vem - handen på hjärtat! - har inte plockat upp dom i smyg och lagt tillbaka i salladsskålen?

lundi 28 mai 2012

Annandag pingst


(En liten bonusbild på min ena fuschiarosa pelargon)

är en lite konstig helgdag i Frankrike. För flera år sedan bestämde den dåvarande premiärministern att det inte skulle vara en helgdag. Folk skulle jobba men lönen skulle gå till äldreomsorgen. Detta var året efter en sommar med en svår värmebölja då många äldre hade haft det svårt men inte kunnat få hjälp pga bristande ekonomiska resurser. Men det där slog ju aldrig riktigt igenom. Ett fåtal jobbar, men skolorna är stängda, statsanställda jobbar inte, och förövrigt är de flesta affärer ändå stängda på måndagar här. Alltså lite en helgdag men ändå inte. På nåt sätt.

dimanche 27 mai 2012

Sista raksträckan

Nu är jag inne på den sista stickade biten av min Taygete - picotkanten. Många maskor är det, och tid kommre det att ta. Men det är lite av "bara en till"-syndromet med de här picoterna, och tur är ju det. Men jag har inte bråttom, och blir det för tjatigt har jag ju alltid ett eller annat negligerat projekt att sticka (haha!) emellan med.

samedi 26 mai 2012

Halvskumt

 Så här stängt ser vårt hus ut nu under sommartid.


Nu går det mot sommar och, förhoppningsvis, sol och värme. Och då gör vi som så många andra fransmän, vi lever i halvmörker inomhus. Vi öppnar fönstrena och vädrar ut ordentligt på morgonen men sen stänger vi både fönster och fönsterluckor och låter dom vara stängda tills kvällen och svalkan kommer. Och så går vi inte ens ut mellan kl 12 och 16.
Jag har haft ENORMA svårigheter att som svensk lära mig det där. Solen är ju något man skall dyrka och njuta av. Möjligen rullar man ner persiennerna men fönsterna öppnar man ju för att fixa korsdrag och få in lite frisk luft! Nu kommer jag ju från Halmstad där det så gott som alltid blåser iallafall en liten bris, och då finns ju möjligheten att byta ut luften. Men står den kvalmiga, varma luften stilla där ute så är det ju bara den som kommer in och kvalmar till det ännu mera inomhus. Så egentligen har de ju rätt, de som stänger in sig och bevarar huset svalt och skönt under en het sommardag. Om än halvmörkt.

vendredi 25 mai 2012

Franska telefon-ovanor

Ibland händer det att när man ringer till t.ex en läkarmottagning att människan i andra ändan bara svarar med ett kort och anonymt "Hallå?" OK, det gör jag också hemma, men när man ringer någon för att beställa tid eller något företag så vill man ju gärna veta att man kommit till Dr Varsågodochskölj eller om man slagit fel nummer.
Fransmännen är också enormt dåliga på att presentera sig när de ringer upp. Inte för att man alltid hör namnen, eller lägger det på minnet, men för min del är det lite av en princip. Vanlig simpel artighet bara. Men fransmännen bara ringer upp och börjar med att fråga om du är du. Först därefter presentera dom sig. Kanske. Så fick inte jag lära mig att man betedde sig i telefon av mina föräldrar.
När vi flyttade hit bestämde vi inte ville betala för att få ett s.k. hemligt nummer, utan vi står med i telefonkatalogen. Det beslutet har vi ångrat allt emellanåt, för jisses så ofta det ringer folk med diverse reklamerbjudande eller folk som vill sälja något!
Häromdagen var det en ung dam som ringde och jag svarade:
HoniLuren: Är det Madame F?
Jag: Ja.
HiL: Är det Herr och Fru?
J: Ööh? (Hörde hon flera röster i sitt eget huvud så kanske hon behövde söka för det där??) Jag förstår inte?
HiL: Är det Herr och Fru? Detta reklamerbjudande riktar sig bara till par. Är ni i en parrelation?
J: Det har ni inte med att göra! Är ni inte riktig i huvudet?
Och så la jag på. Efteråt kom jag på en hel del andra saker jag också hade kunnat säga till henne, men eftersom jag i grunden är snäll och väluppfostrad var det kanske lika bra att det inte blev sagt.
Ja, men, är det ingen som har lärt dessa människor som är har som jobb att ringa runt till folk med diverse erbjudanden lite vanligt FOLKVETT och ARTIGHET?! Utan att ha presenterat sig (jag bryr mig inte om hennes namn, hon hade kunnat kalla sig vad som helst) och utan att ha förklarat varför hon ringde och villkoren för just detta erbjudande, så började hon med att ställa en mer eller mindre intim fråga.
Är folk lika ovettiga överallt? Eller är det bara fransmän? Eller är det jag som kräver för mycket? Eller är det månne fel på MIN uppfostran?

jeudi 24 mai 2012

Spetsdelen

Jag har påbörjat delen med spets på min Taygete. För tillfället är jag inne på diagram 2 av 3, och det verkar artar sig bra. Man skulle plocka upp varje loop i huvudfärgen från den rätstickade delen samt göra ett omslag mellan varje. Det är alltså meningen att det skall vara hål i den här maskupplockningen, det ingår liksom i mönstret. Och det är, typ, my kind of upplockning. Det är normalt inte min grej, jag får aldrig till det riktigt bra. Men här gick det ju riktigt galant. Och snabbt.

mardi 22 mai 2012

Tänk så olika det kan vara

Igår kväll hörde jag typisk melodifestivalmusik från nedervåningen punktuerat av Makens högljudda reaktioner. På en spansk tv-kanal, franska tv visar inte delfinalerna. De visar finalen på lördag, men det är knappt mer än så. Det har inte funnits någon fransk uttagning tidigare i år (har inte funnits på flera år), utan låten och artisten plockas ut av någon slags jury bestående av folk från branschen. Melodifestivalen är absolut ingen stor grej i det här landet. Frankrike har ju inte vunnit Eurovisionsongcontest på hur många år som helst, har knappt ens kommit på bra placering heller, alltså kan man inte tävla i musik tycker fransmännen.
Själv är jag lite i valet och kvalet vad gäller mitt tv-tittande på lördag. Den nästsista delen av årets Kohlanta, dvs franska Robinson, går samtidigt på en annan kanal nämligen. Men å andra sidan kan man få sig ett riktigt gott skratt åt vissa länders bidrag...

lundi 21 mai 2012

Monokini B.C.

(bilden hittad nånstans på nätet)

Nu börjar det bli dax att tänka på Badmodet 2012. Iallafall om man tittar i kalendern, tittar man på termometern - not so much. Frågan är om jag skall unna mig en ny baddräkt i år. Skall jag månne köpa en svart eller en svart? Eller kanske gå riktigt wild och köpa en marinblå?! Jag brukar alltid vara feg och satsa på säkra färgkort nämligen.
Sedan några år tillbaka brukar man använda ordet monokini istället för topless, dvs bara ena delen av bi-kinin. (Jag har googlat och sett att benämningen är gammal. Jag har aldrig hört den tidigare men jag tycker den är rolig, sån är jag.)
Men för min del är det inte aktuellt med vare sig mono- eller bikini. Med omtanke om min omgivning så håller jag mig till heltäckande baddräkt. Det var B.C. (Before Childbirth) som det gick för sig, på den tiden då hullet fortfarande var fast och innan jordens dragningskraft hade börjat göra en alltför märkbar inverkan på somliga kroppsdelar.

dimanche 20 mai 2012

Det går framåt


med min Taygete. Men av någon konstig anledning känns det jobbigare med andra hälften av den randiga rätstickade delen, fast varven blir kortare och kortare... Men det är fortfarande en rolig stickning.
Den här dagen är bara grå, trist och tråkig och duger inget bättre till än att tillbringas på soffan så dit ska jag alldeles strax.

samedi 19 mai 2012

F´låt att jag störde


I vårt olivträd bor en talgoxfamilj. De har penthouse-våningen överst. Några våningar under bor ett ödlepar, och det var dom jag störde igår under min fotosession. Tydligen vågade de inte sig ut ur sitt hål i stammen eftersom jag hade hängt sjalen precis ovanför. Jag skyndade mig att plåta så fort som möjligt för jag tyckte de blängde så ilsket. Nu är de väldigt små, kanske ca 15 cm med svans och allt, annars hade det kunnat bli riktigt läskigt.

vendredi 18 mai 2012

Shaelyn är klar!

Svägerskan sjal är nu färdigstickad, blockad, torr och fotad. Tre nystan Katia Merino Baby i någon snygg men lite svårdefinierad blå färg gick åt. Jag använde stickor 5 mm och den blev 136 x 68 cm.

Den var ovanligt svårblockad, kanske för att jag inte maskade av tillräckligt löst. Jag tyckte det verkade bra när jag gick upp till sticka 6 mm och stickade 2 m tillsammans i bakre luftmaskbågen, satte tillbaka maskan på vänster sticka och fortsatte så hela kanten ut. Men jag borde nog gjort avmaskningen på nåt annat sätt och ännu lösare. Men det gick bra ändå, och jag hoppas K blir lika nöjd som jag är. 

jeudi 17 mai 2012

Det är mycket idag...


Först så är det ju Kristihimmelsfärd. Tyvärr glömmer man väl bort varför den firas, men om inte annat så är det ju trevligt med sovmorgon och en ledig dag.

Och så är det ju den 17de maj, inte att förglömma! Grattis alla norrmän!!

Och, lite mera på det personliga planet, det är idag 16 år sedan jag flyttade till Frankrike. Då var det slut på nio månaders veckopendling mellan











Bryssel, där jag jobbade, och

Paris dit (den då fortfarande oäkta) Maken hade flyttat och jobbade.
De sista månaderna pendlade jag inte ensam, jag hade sällskap av en allt större gravid mage.

mercredi 16 mai 2012

I brist på bättre garnvåg

så använder jag Morfars gamla brevvåg. Den är nästa det enda jag har kvar av honom och jag är vansinnigt rädd om den. Alla andra riskerar liv och lem om de rör den!

Jag hade ju kunnat använda min köksvåg men den har i stor sett Tagit Ner Skylten / Kastat In Handduken / Gone To Meet Its Maker, dvs den är långt ifrån tillförlitlig numera.
Morfars brevvåg visar kanske inte exakt på grammet hur mycket jag har kvar på nystanet, men tillräckligt nära blir det ändå. Och det duger gott till mig och mina garnslattar. 

mardi 15 mai 2012

Ännu en sjal på gång


Denna gången blir det en Taygete . Och än en gång med mitt evinnerliga (?) Katia Merino Baby. Men det är för mig lättillkommligt (dvs så gott som den enda 100% ullgarn jag får tag på), mjukt, osticksigt och lättstickat. För lite drygt en vecka sedan köpte jag ju tre nystan i en laxig orange/aprikos färg, men jag fegade lite där och valde att göra en tvåfärgad sjal. För tänkt om någon tror att jag går omkring med en kokt lax om halsen/axlarna!? Så när mina två nystan mörkröd merino insisterade på att få bli något så förde jag samman färgerna och tycke uppstod.

lundi 14 mai 2012

Snabbaste sjalen ever


Hade jag stickat rätt och inte behövt sticka baklänges några centimeter så hade min Shaelyn bara tagit precis en vecka att sticka. Nu tog den åtta dagar. Vill man ha en enkel men rolig stickning så kan jag verkligen rekommendera Shaelyn . Det var bara att sticka på tills mina tre Katia Merino Baby tog slut, dvs nästan 495 m gick åt för min del. Fler bilder kommer när den är blockad.

dimanche 13 mai 2012

Melonsäsongen

har börjat. Så nu är det det här som gäller, melon med ett par skivor Serrano-skinka:


Eller en halv melon med en slurk Porto i urgröpning, ätes med sked. Det är inte dumt det heller.

samedi 12 mai 2012

Jag, ett list-freak


Jag älskar listor, och jag skriver listor på det mesta. Inte bara inköpslistor med x antal liter mjölk och y antal limpor, de är ju bara ett nödvändigt ont eftersom minnet inte räcker till. Att-göra-listor är roliga för där får man göra ett streck eller bocka av allteftersom och då kan man känna sig så ofantligt nöjd när man ser på pappret vad man egentligen har åstadkommit.
Nu är det en annan lista som är aktuell inför Dotterns och min hemresa: Att-köpa-i-Sverige-listan. Där står alla kryddrefiller och bakpulver och chokladpudding och annat livsnödvändigt. Och den långa listan, den med det mest livsnödvändiga av allt - Garn! Listan blir bara längre och längre, men jag har ju en budget som inte får överskridas. Och tur är väl det, man måste ju tänka på vikten på flyget också. Och så delar jag ju budgeten med Dottern. Av någon anledning tycker hon att hon behöver köpa en massa kläder i Sverige. Själv är jag inte helt övertygad om det nödvändiga i just det, medan jag däremot behöver en hel massa garn för att hålla mig sysselsatt vid mental god hälsa.

vendredi 11 mai 2012

Jag hade kunnat varit färdig nu


med min Shaelyn om jag inte hade missat två YO på näst sista mönsterbiten. Nåja, inget att göra åt det mer än att repa upp och göra om och denna gången göra rätt och räkna ordentligt. Har bara mig själv att skylla.
Så, gott folk, räkna rätt och ha en riktigt trevlig fredags kväll!

jeudi 10 mai 2012

Lantana

Nu börjar trädgården att likna nåt. Det tar ett tag innan man vet vad som redan finns i ens trädgård om man köper ett äldre hus. Vad som växer upp var, och när det blommar och så. Det fanns en rhododendron hos oss som förde en väldigt tynande tillvaro mitt i solen, den är numera flyttad till en mycket skuggigare plats där jorden är mycket fuktigare. Hoppas den trivs bättre där. Den plats den lämnade blev ju tom och ödslig, så där planterade vi två små Lantana.

En vars små blommor går från gult till mörkorange,

och en som går från gult till fuschia.


Dom är väldigt söta båda två, och det bästa med dom är att de blommar hela sommaren till sent på året, och plantan kan bli hur stor som helst om man låter den. Bladen luktar väldigt starkt, lite åt citrus-hållet. Dom skall ha mycket sol och mycket vatten. Vattnet kan vi bidra med men solen får vi hoppas att högre makter fixar.

 


mercredi 9 mai 2012

Byte till fransk körkort - del 1


Sent i höstas, när det var dax att skaffa nytt pass, så passade jag på att kolla på Svenska Ambassadens hemsida ang nytt körkort. Förra gången det var dax (dvs för 10 år sedan) så fick jag blanketter från ambassaden men fick skicka in det själv till berörd myndighet i Sverige men kunde hämta ut det nya körkortet på ambassaden i Paris. Men så icke numera! Sen december 2010 har man ändrat lagen så om man är pemanent bosatt i en EES-stat (Europiska Ekonomiska Samarbetsområdet) så måste man byta ut sitt svenska körkort till ett nationellt i det land man är bosatt i. Dvs franskt för min del.
Jag har ingenting emot att byta ut mitt svenska körkort, tvärtom så underlättar det ju en hel del vid en ev trafikkontroll om polisen kan läsa och förstå mitt körkort. Nackdelen är bara att jag använder mitt körkort som leg när jag är i Sverige eftersom jag inte har ett nationellt id-kort. Svenskt pass duger ju inte på en svensk bank, t.ex.
Men först måste jag få mitt svenska körkort översatt, och det är där jag är nu. Idag har jag skickat iväg en fotokopia till en godkänd översättare, och sen börjar den administativa resan. Får se hur enkelt/svårt det blir.

mardi 8 mai 2012

Det som göms i snö


kommer upp i tö, sägs det. Och det som glöms bort kommer fram när man letar efter något annat. Jag upptäckte häromdagen 80 gram citronsyra bland mina kryddor. Det blir nästan en hel sats fläderblomssaft det! Så då var det ju bara att gå ut och plocka mer fläderblommor och köpa citroner och socker. Nu har vi nästan två omgångar saft i frysen och det är ju tur det eftersom den går åt. Och sommaren är inte ens här än, det är inte ens speciellt varm ännu.

lundi 7 mai 2012

Återanvänding är det nya svarta

Runt soptunnorna var det byggt ett litet tre-sidigt "hägn" som vi inte ville ha just där vid entrén mitt i blakande solen (sopodören var emellanåt lite väl överväldigande). Stolparna sågade vi ner, och de tre sidorna sparade vi. Den längsta visade sig passa alldeles precis som ny grind. Så idag har jag spacklat igen alla spik- och skruvhål, imorgon väntat slipning och lasering.
Och soptunnorna har förpassats så långt bort från entrén man kan komma, så mycket i skuggan det bara går.

Årets första ros fick komma in i en liten vas för att sprida glädje och väldoft inomhus. Våra tre rosenbuskar har vi "ärvt" av husets förra ägare, men jag skulle gärna tänka mig några till.

dimanche 6 mai 2012

Jag har redan lagt upp

och påbörjat min nya stickning - en Shaelyn till Svägerskan.

Det finns egentligen inget roligare att sticka än en sjal, det är bara det att jag är ingen sjal-människa. Jag använder dom bara som halsduk, tycker att det är bökigt att ha dom om axlarna, man får bara gå och lyfta upp den hela tiden så den sitter rätt, eller så knyter man den och då är knuten ivägen. Men man kan ju ge bort dom! Då borde väl alla bli glada (i teorin iallafall). Det är ett snabbt och relativt billigt projekt,  jag får sticka spets och någon får något hemstickat, något som är gjort alldeles speciellt till just den personen. Nu får jag bara hoppas att Svägerskan tycker om den, Shaelyn är ju en blandning av slätstickning och lite spets och borde passa henne bra.

samedi 5 mai 2012

Den bästaste godispåsen

hade jag med mig hem från stan idag.

Dottern behövde nya sommarkläder tyckte hon, så vi åkte in efter lunch. Och där trängdes vi med andra lördagshoppare, turister och annat löst folk. Dottern fick tag på ungefär vad hon ville och är nöjd med sin dag. Jag var inne på min LYS och fick tag på garn till en present till Svägerskan samt ev till en annan present också. Om jag nu inte behåller det laxoranga/aprikosfärgade garnet till mig själv... Återstår att se. Himla fin färg faktiskt.
Jag stickar mycket i Katia Merino Baby men det beror på att det är det enda 100 % ullgarn som tanten har i garnaffären. Det är väldigt svårt att få tag på rent ullgarn här i Frankrike, det mesta är rent akryl eller nån akrylblandning. Merinogarn är väldigt mjukt och mysigt att sticka med, men det passar inte till allt, tråden är för "rund" på något lite svårförklarat vis.

Jo, och så var vi ju inne en sväng på Sephora också, och då ville ett chokladbrunt nagellack följa med mig hem. Så det blir bruna tånaglar i sommar, är det tänkt.

vendredi 4 mai 2012

Miss Honeychurch är färdig


och ligger "på sträckbänken", dvs håller på att blockas. Det återstår att se hur den blir när den är torr, men jag räknade kallt med att den blir större när den får töjas ut lite i vått tillstånd. Jag har aldrig stickat med Katia Linen (53% bomull och 47% lin) förut. Som vanligt gjorde jag inte en ordentlig provlapp, dvs sticka en drygt 10x10 cm stor bit och sen maska av och sen blocka. Av snålhet (tänk om garnet inte räcker?!) och av otålighet (vill börja NU!) så stickar jag bara det antal maskor man bör ha på 10 cm plus några extra i några cm mest för att se vilka stickor jag skall använda, och sen repar jag upp det igen innan jag med stor entusiasm kastar mig över uppläggningen och hela projektet. Jag tillhör alltså inte riktigt de med is i magen som vågar vägra provlapp, men tillhör definitivt inte heller de duktiga som alltid stickar en.

jeudi 3 mai 2012

Nykomling


Nyaste tillskottet i trädgården, en bougainvillier. Vi hittade en på marknaden häromdagen i den storleken och färg vi ville ha, och nu har den fått ett nytt hem hos oss. Hoppas den trivs där vi planterade den. Dom är rätt känsliga, framför allt för vind.

Medan jag fotade den blev jag utskälld av mor och far Talgoxe som ville komma åt sina små i boet inne i olivträdet som var bakom ryggen på mig. Det är imponerande att se hur de turas om att flyga fram och tillbaka med mat till ungarna. Och så en liten paus i närheten med en larv i näbben för att se om kusten är klar innan de snabbt dyker ner i trädstammen.

mardi 1 mai 2012

Liljekonvalj


På Första Maj är det tradition här i Frankrike att ge bort små (med betoning på små) buketter med liljekonvalj. Man ger bort dom till nära och kära, men också till sin sekreterare (om man har någon) som tecken på uppskattning.
Nu brukar vi i vår familj av någon diffus princip bojkotta alla såna där mer eller mindre obligatoriska ge-bort-blommor-högtider såsom Alla Hjärtans-dag och Mors dag och då även Första Maj. Vi tycker det är för kommersiellt, och köper oss hellre en blomma vilken annan dag som helst.
Maken gick i veckan och funderade över hur han skulle kunna visa mig sin uppskattning utan att köpa liljekonvaljer. Doh! Garn! sa jag. Behöver du fråga?! Ge mig pengarna så fixar jag det där själv. Så sa jag ju inte, men det var liksom underförstått. Så nu har jag ett sanktionerat garnköp till godo. (I motsats till de garnköp som man smusslar med vid hemkomsten... )