onsdag 30 april 2014

Mina Bordeaux-sockar

Den ena var väldigt nära att falla offer för SSS (Second Sock Syndrome) men jag tog mig i kragen och gjorde färdigt den. Mest för att jag ville ha loss rundstickan för att börja på ett nytt projekt. Men vi kan ju säga att det var för att jag har så bra pli på mig själv...

Som vanligt från tån upp med Judy's Magic cast-on: 15+15 maskor som jag sen ökade på vartannat varv till jag hade 66 maskor totalt.
Mönstret på ovansidan och på benet är enklaste tänkbara - ingen extra flärd här inte!: 3räta maskor, * 1 avig, 1 rät i bakre maskbågen, 1 avig, 5 räta*, upprepa *-* 3ggr, avsluta med 1 avig, 1 rät i bakre maskbågen, 1 avig, 3 räta. Och sen en vanlig Heel Flap och sen på benet ökade jag maskorna successivt tills jag hade 2 aviga maskor på var sida om den vridna maskan.
Garn: Drops Fabel färg 822 vinröd
Stickor: rundsticka 2 mm


Som vanligt är det stört omöjligt att återge den rätta färgen, men den är definititivt mer åt det vinröda hållet. Kanske jag borde kalla dom mina vinsockar istället, men Bordeaux-sockar låter ju lite finare...

Trevlig Valborg till er alla! Vilket för övrigt inte är något som vi firar här i Frankrike. Kanske jag skall leta fram min studentmössa och skråla "Sjung om studentens lyckliga dar" för mig själv? Eller titta på något från svensk tv på nätet och sucka av hemlängtan? Eller ta den här dagen som vilket annan dag som helst. Går ju bra det också.

fredag 25 april 2014

Babygecko


Den här krabaten hittade jag i trädgården häromkvällen. Han (eller hon?) är nästan alldeles ny, fast jag har sett mindre. Men det är bara ungarna som är så våghalsiga att det ger sig ut på vift i "öppen terräng" och därmed blir lovliga byten för diverse predatörer. Mor och far Gecko har kanske förmanat dom, men vilken unge lyssnar på sina föräldrar?
En av de där predatörerna är vår hund som brukar leka med sitt byte, slå på det med tassen, ta det i munnen och sen spotta ut det igen. Jag vet inte om hon tuggar lite på dom också eller vad hon egentligen gör, men överlever gör dom inte.
 

På den här bilden kan man se hur liten den egentligen är jämfört med munstycket på vår bevattningsslang. Det utmärkande för geckosar är deras klart markerade huvud, lite kraftigare kropp och de lite rundade "fingertoppar". De andra ödlorna vi har här är mycket smalare och nästintill jämntjocka.

torsdag 24 april 2014

En liten trädgårdstitt

 
                                    

Mycket värme, en hel del regn och sen lite mera sol och värme på det har gjort att det växer så det knakar i våra rabatter. Bina zzzurrar från tidig morgon till sen eftermiddag först i avokadoträdet och sen i citronträdet där blommorna så smått har börjat slå ut.


Vi har införskaffat några fler rosor, fem stycker närmare bestämt, förutom de två rosa som fanns där när vi flyttade in. Tre av dom blommar just nu. Alla våra rosor är lite sena av sig jämfört med grannarnas.

April - juni är den finaste tiden i vår trädgård, sen blir det för varmt och blommorna mår definitivt inte bra även om vi vattnar varje kväll.

tisdag 22 april 2014

Att vara god vid sig


Häromsistens vaknade jag mitt i natten och fick för mig att göra handgymnastik medan jag ändå låg där och försökte somna om. Fingrar bändes (försiktigt - man vill ju inte göra sig illa!), händer knöts och öppnades och fingrarna spretades med. Handleder vreds på åt än det ena hållet, än det andra. Det kändes skönt och händerna kändes lagom trötta och ömma efteråt.
Nu var det kanske inte världens bästa tänkbara tillfälle att ägna sig åt fingergympa så där mitt i natten för efteråt var jag klarvaken och det var ju lite onödigt. Men när jag låg där och stirrade i taket lovade jag mig själv att göra hand- (och fot-!) gymnastik regelbundet, fast under dagtid, för det kan ju bara vara bra. Kanske att jag t.o.m skulle gå ännu längre och stretcha resten av mig också?

För "man skall vara god vid sig så länge man har sig." Har jag för mig att Storm P en gång har sagt. Och om det var han som sa det så sa han det på danska, men det är ord att beakta på vilket språk de än yttras.    

torsdag 17 april 2014

tisdag 15 april 2014

Det Svarta Hålet

Det har hittat mig igen, mitt Svarta Hål. Det hängde tydligen inte riktigt med i flytten hit till södra delarna av landet, men nu är det helt klart här.
Ett Svart Hål, för den som undrar, är det där stället som sväljer diverse prylar och som sen, efter olika lång tid liksom spottar ut grejerna igen. Man letar sig fördärvad precis överallt  utan att hitta den där saken, sen helt plötsligt dyker pryler upp igen. Ofta när man letar efter något annat. Och alltid på ett av alla de där ställena där man har letat inte bara en utan femtielva gånger på. Där det då alltså inte fanns.
Har något försvunnit och du absolut bara inte kan hitta det, ja då är det med största sannolikhet Svarta Hålet som har varit framme.

Vi har sommarvärme här hos oss och jag tyckte att det var dax att leta fram sommarbyxor och -skor. Men hur mycket jag än har letat, både på tänkbara och otänkbara stället, och flera gånger på samma, så hittar jag dom inte. Nu kan det ju vara en tjuv som har varit framme, men vi har faktiskt värdefullare saker att stjäla än just mina sommarjeans och ett par sommarskor. Och dom sakerna är kvar. Så därför är jag övertygad om att det är Det Svarta Hålet som är skyldig.

Svarta Hål kan lätt förväxlas med Ett Bra Ställe. Du vet det där stället som bara är bra en gång i sin existens och sen aldrig mera. Ett ställe som bara är bra då man kommer på det, stoppar dit det där som man inte vill ha liggande framme men kommer att behöva snart igen. Och så glömmer man bort Stället i samma sekund man vänder ryggen till.
Men det är inte riktigt samma sak som Ett Svart Hål. Bra Ställen dyker upp så småningom igen när man har letar tillräckligt länge. Då har det förvandlats till Ett Otänkbart Ställe.
Ett Svart Hål däremot stänger sig helt, öppnar sig bara när det skall svälja något eller spotta ut det samma igen.

En gång, i vår första lägenhet i Frankrike, hade vi ett enormt Hål. En kompis från Stockholm beskyllde det t.o.m för att svälja hennes saker så stort var det. Det var nog att ta i. Men stort var det. Det svalde bl.a. påslakan. Inte örngottet av någon anledning, bara påslakanet. Jag letade överallt. Där det borde vara. Där det eventuellt kunde vara, typ i tvättkorgen eller längst ner i strykhögen (fast jag aldrig stryker lakan), där det absolut inte kunde/borde vara. Ingenstans fanns det. Tills helt plötsligt, när jag inte letade efter det, så fanns det där bland de andra lakanen, precis där det borde vara och där jag hade letat otaliga gången.

måndag 7 april 2014

Vikingsocketts

a.k.a Korta Flätsockor till Mor.
 

Det här mönstret: Viking Socks (gratis på Ravelry) och med Phildars Phil Folk 50 i färgen ecru och rundsticka 2,5 cm.


Tror att jag skall sticka ett par till mig också, fast i mörkgrått. Och kanske uppifrån och ner. Följa mönstret som omväxling.
Eller ett par torgvantar i den här off-whitea färgen? Eller både och.
Iallafall så hamnar bägge två på att-göra-i-sommar listan. Lagom projekt att ha i knät när det är över 30 grader ute.


söndag 6 april 2014

Saft-time!

I förmiddags tog jag sekatören och en tom plastpåse och gav mig iväg bara några hundra meter
hemifrån.

Hit, till dom här buskarna gick jag.

Och detta var vad jag kom hem med. Ett fyrtiotal fläderblommor.


Tillsammans med fyra stycken citroner från trädgården, garanterat obesprutade, fyra kilo socker, fyra liter vatten och 100 gr citronsyra
 

skall det nu stå fyra dagar under lock och bli till den bästa saften som finns.
 
 
De allra flesta blommorna hade inte slagit ut ännu så om några veckor kan jag gå tillbaka och plocka fler blommor och frysa in till ytterligare en omgång saft lite senare i sommar. Så gjorde jag förra året och det fungerade alldeles utmärkt. På så sätt har man saft som räcker nästan hela året. Den sista omgången från förra året tog slut för bara några veckor sedan.


torsdag 3 april 2014

Sandtunga skyar

Inatt regnade det tydligen. Och vinden kom från öst, eller möjligen syd-ost, dvs från havet, och förde med sig mängder med sand. Så här såg det ut hos oss i morse. Bilden är från vasken utomhus. Bilen skall vi inte prata om, men den hann jag inte ta ett foto på innan vi körde iväg.

När vinden ligger på från syd kan regnet föra med sig rödaktig sand från Sahara ända upp till Paris. Våra vita plastmöbler i vår trädgård strax utanför den franska huvudstaden hade vid ett par tillfällen ett fint rött sandlager över sig.   

onsdag 2 april 2014

En halv Viking


Eller iallafall en sockan i ett Viking Socks -par.

Under ett telefonsamtal med Modern i förra veckan upplyste hon mig om hur varmt och skönt hon hade det om fötterna. Fötterna ifråga var istoppade i ett par av mig stickade sockar. Och i nästa andetag frågade hon om jag fortfarande stickade mycket.
Och som den omtänksamma dotter jag är förstod jag ju vinken även om den var fin. Modern är en expert på att aldrig säga direkt ut vad hon egentligen vill, utan man får läsa mellan raderna. Eller som i detta fallet, höra vad som inte sägs. Jag tror mig ha blivit rätt bra på det med åren.
Nu kan det ju också vara så att jag bara ville ha en anledning att påbörja något nytt och något litet. I vilket fall som helst, Ravelry-sökning inledes och jag hittade detta gratismönster till ett par Viking Socks.
Givetvis vände jag ju på det och stickade sockan från tån och upp. Man skall ju inte göra det lätt för sig och följa ett mönster rakt av. Vad är det för sport med det?

På ovansidan av foten är ett mönster och bak på benet ett annat.

Sockan är stickad med Phildars Folk 50 och stickor 2,5 mmm färg ecru. 28 gram gick åt till denna första och det är ju lite retligt. 3 ynkliga gram mer än ett halvt nystan...

Flätor på sockar eller annat smått är ytterligare en anledning att sticka med Magic Loop. Då är det bara hjälpstickan som hotar att glida runt och tappa alla maskor. Skulle jag haft 4 eller 5 strumpstickor att hålla reda på också så hade jag nog givit upp på ett tidigt stadium.