Att vara god vid sig

Häromsistens vaknade jag mitt i natten och fick för mig att göra handgymnastik medan jag ändå låg där och försökte somna om. Fingrar bändes (försiktigt - man vill ju inte göra sig illa!), händer knöts och öppnades och fingrarna spretades med. Handleder vreds på åt än det ena hållet, än det andra. Det kändes skönt och händerna kändes lagom trötta och ömma efteråt.
Nu var det kanske inte världens bästa tänkbara tillfälle att ägna sig åt fingergympa så där mitt i natten för efteråt var jag klarvaken och det var ju lite onödigt. Men när jag låg där och stirrade i taket lovade jag mig själv att göra hand- (och fot-!) gymnastik regelbundet, fast under dagtid, för det kan ju bara vara bra. Kanske att jag t.o.m skulle gå ännu längre och stretcha resten av mig också?

För "man skall vara god vid sig så länge man har sig." Har jag för mig att Storm P en gång har sagt. Och om det var han som sa det så sa han det på danska, men det är ord att beakta på vilket språk de än yttras.