tisdag 29 maj 2012

Att tvätta salladshuvudet



gör man tydligen inte hur som helst. Har jag fått lära mig sen jag flyttade ihop med Maken.
Allra först väljer man noga ut sin sallad på marknaden/i affären. Väl hemma fyller man sin diskho eller en balja, eller vad man nu har att tvätta salladen i, med kallt vatten och en slatt vinäger. Ta nu inte den dyra dressingsvinägern, utan en billigare variant. Vinägern dödar nämligen alla eventuella småkryp som kan ha kommit med sallad hem till dig.
Sen vänder man upp och ner på salladshuvudet och skär runt själva "kärnan", dvs den biten alla bladen växer ut ifrån, och så lägger man ner alla bladen i vinägervattnet. Se till att alla bladen är väl skjölda och rena från grus och annat mer eller mindre levande som man inte vill ha med. Bladen läggs sen i en salladsslunga eller, i brist på bättre, en ren handduk som man sen försöker krama ur så mycket vatten ifrån som möjligt.
Till serveringen skär man eller river sönder bladen i lagom stora munsbitar, eftersom man absolut inte får skära grönsalladen med kniv på tallriken. Den skall man försöka spetsa på gaffeln så gott man kan, ev vika ihop bladbitarna med hjälp av en bit bröd, och så skall allt på gaffeln in i munnen samtidigt. I fiiina sammanhang så är det där väldigt viktigt. Säger Maken som har fått en strikt fransk uppfostran.
Förövrigt så blandar man aldrig salladen vid bordet. Det görs utom synhåll för gästerna. Har du blandat sallad någon gång så vet du att det så gott som alltid hamnar ett eller flera salladsblad utanför, och vem - handen på hjärtat! - har inte plockat upp dom i smyg och lagt tillbaka i salladsskålen?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar